Med hoppsasteg......

Nu har jag snart kört som tf VD på det lilla industri/service/tjänsteföretaget i en månad. Som alltid när man kastar sig in i matchen så blir det både höga och låga puckar (jaja, jag vet - idrottsmetaforerna bara haglar....dessutom är hockeysäsongen snart slut) ena sekunden stora avtalsförhandlingar, nästa slut på toapapper - var finns det? Kanske lite väl stora svängar det där sista men det är verkligen LEVANDE att få vara med igen.

Följer linkedin Groups "ledarskap & organisation" sådär med ena ögat. Kan konstatera att det som diskuteras har en tendens till att bli VÄLDIGT teoretiskt/filosofiskt. En del helt nya tankar som påminner om skolan på 70-talet + lite Staffan Westerberg och en del som bara är omgrupperad skåpmat. Tycker mig också förstå att de flesta deltagarna är antingen konsulter - som jag själv - eller HR-människor samt en och annan linjechef i någon hyfsat stor organisation.

Så min fråga blir - hur är det med den praktiska förankringen? Hur många har någorlunda lång operationell erfarenhet från "linjen"? Vad av dessa filosofier skulle kunna funka i morgon? Och inte i Utopia 2052?

Känns som begreppet "sunt förnuft satt i system" skulle kunna få en återkomst.....

Skit samma - jag får visa att jag kan. Eller inte. Men med hoppsasteg går det till bilen. Varje morgon.

I övrigt - ut i skärgården. Nu! Det är helt fantastiskt att se den vakna till liv efter vinterns vila.

Nu ska jag leda ett säljmöte. Over'n out - Sayonara!

Skit i relationerna!

Måste bara få spy lite - rubriken travesterar naturligtvis på Leif Panduros fantastiska bok "Skit i traditionerna" men i övrigt ingen jämförelse gjord.

Jag - och mina kollegor - kan bara konstatera att under första kvartalet 2010 har vi upplevt mer nonchalans och ickerespekt för tider och relationsvett än vi någonsin tidigare upplevt. Telefonmeddelanden ignoreras, folk uteblir från bokade möten, Skiter i att leverera det de lovar, ja listan kan göras lång. Å vi pratar inte säljsituationer - vi pratar om våra leverantörer, om våra etablerade kundrelationer - ja om människor som vi är vana med att ska respondera och respektera vår relation.

Vad är det som händer? Varför är det så här?

I säljsammanhang hör man ofta att "jag har slutat svara i telefon det är ju bara en jävla massa säljare som ringer" mmmm...fint serru....å när dina säljare ringer? Hur blir de behandlade? Eller säljer alla andra skit men inte ni????

Får en känsla av att många marknader just nu är en enda långt "musical chairs" där musiken aldrig stannar.... dessutom vågar ingen gå runt utan alla försöker stå still framför "sin" stol. Alla väntar ut varandra och hoppas på att "den där någon" ska ta "marknaden" ur lågkonjunkturen.

Vi på strongH har tur. Nej fan, vi har varit duktiga och har därför sysselsättning. Jag tror att den enskilt största orsaken till det är att vi respekterar och vårdar våra relationer. Gamla som nya. Heta som kalla. I med och motgång.

"Skit vare mät" som HC brukar säga.

Något om att dela på ledarskapet

Som jag tidigare skrivit så har vi delat på ledarskapet på strongH. Vi delägare är alla överens om att någon måste fronta företaget för att vi ska kunna vara "begripliga" och tydliga. Eftersom vi är tre personer så blev tidsperioden för varje delägare = en tertials ledarskap per år. Vi bestämde också spelregler för hur vi skulle samarbeta; med vilken respekt, vara överens om vad som är viktigt för oss i vår relation och alla andra does and doesn'ts. Kan tyckas overkill men har visat sig vara kanonbra och varit något vi lutat oss mot vid flera tillfällen. I övrigt spelar vi på fasta positioner - Helena IT & web, Stephanie försäljning & jag ekonomi.

När vi placerade ut oss i våra tertial så utgick vi från bolagets nuvarande och förväntade utvecklingsfas och matchade detta mot våra personliga egenskaper och styrkor/kompetenser. En annan variabel var också i vilken fas vi som personer var/skulle vara. Helena, som går en utbildning, kände att det var bättre om hon kunde ta sista tertialet 2010, Jag hade minst bokningar hösten 2009 och kunde därför lägga mer tid på bolagsfrågor, Stephanie låg tungt bokad under hösten bokad och tog hellre tertial 2.

Hur har det funkat?

Bra. Det är vi alla överens om. Ska jag skriva en tre-punkters reflektionslista vad som är viktigt för en "VD" i ett nätverksbolag (där alla är primadonnor och egenföretagare) så får det bli:

1) Håll spelreglerna!
2) Se till att alla respekterar deadlines!!! om du inte kan få kollegorna (och dig själv) att hålla leveransdatum så måste man i alla fall varsla i tid!! Annars blir bolagsutvecklingen seg och det ger dessutom upphov till mycket irritation och värmeförluster.
3) Som med allt ledarskap - utgå inte ifrån dina värderingar och hur - eller när - du skulle gjort det ena och det andra. Utgå ifrån kollegans situation och verklighet. Extra viktigt i en nätverksorganisation av kringflackande konsulter.

Skulle kunna trycka in några till men "three is a lucky number". Jag avslutar med att säga att det är jävligt dumt att tro att arbetet med att bygga ett bolag kan fördelas rättvist tidsmässigt. Det funkar inte så. Om någon går och knyter näven i fickan och tycker att han/hon jobbar mer/mest så blir det "a disturbance in the force". Å det är skitjobbigt.....Man måste lita på varandra och tycka om varandra tillräckligt mycket och prestigelöst. Endast då kan man få en vettigt fördelning av arbetet över tid och mellan kollegorna. I en sån organisation självdör en "freerider". Skulle det nu visa sig ändå finnas en sådan - eller en sådan tendens hos någon, ja då har man allierat sig med fel personer. Nota bene - Fel person kan vara rätt person. Men kanske inte som egenföretagare.

I övrigt - John Hiatt, den gamle gubbrockaren, har släppt en ny platta "The open road". Fyra av sex möjliga Katanas.